Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens energimyndighet
senaste
Källa: Offentias läsmodell för offentliga Sverige (sweden-read/1), ögonblicksbild sverige:2026-10-11:469355e6bc5e2bd1 per 11 oktober 2026, laddad 19 oktober 2026; koder enligt ontology-sweden/1 1.0.1. Underlaget kommer från Statskontoret, SCB:s myndighetsregister, Kolada, Regeringskansliet och Riksdagens författningssamling — varje relation, roll och dokument bär sin egen källa.
Kort sagt
Regleringsbrev för budgetåret 2026 avseende Statens energimyndighet är ett regleringsbrev med 31 paragrafer. Det styr 1 organisationer i underlaget. Texten är konsoliderad till och med senaste. Hämtad 2026-10-11; originalet är den rättsligt gällande texten.
Källa
https://www.statskontoret.se/statsliggaren/regleringsbrev/139/2026/senaste
Hämtad 11 oktober 2026 · sha256 a07f588e47ca2e4f77c6f5a1ead2f3182b57b60b3fdbce6ce13e9f53978e008d · 31 paragrafer · producent p0lytics.public-mandates
Personnummer och personers e-postadresser i texten är maskerade av Offentia; spärrade namn är ersatta. Originalet är den rättsligt gällande texten.
Styr (1)
Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.
| Statens energimyndighet | Statlig förvaltningsmyndighet | GOVERNED_BY_DOCUMENT |
- Markering
- Typ
- Statlig förvaltningsmyndighet
- Koppling
- GOVERNED_BY_DOCUMENT
1 rad
Text
Mål och återrapporteringskrav
1Bidra till att främja ny kärnkraft i Sverige: Statens energimyndighet ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har genomfört för att bidra till regeringens plan för ny kärnkraft i Sverige som anges i regeringens proposition Energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105). Redovisningen ska även inkludera hur myndigheten har bidragit till prioriterade internationella samarbeten om kärnkraft, och hur dessa kan bidra till att främja ny kärnkraft i Sverige samt hur förutsättningarna ser ut för att nyttja spillvärme från kärnkraft.
Mål och återrapporteringskrav
2Stöd till Ukraina: Statens energimyndighet ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har genomfört för att bidra till regeringens arbete med att stödja energisektorn i Ukraina, samt hur erfarenheter från Ukraina i form av konkreta åtgärdsförslag kan nyttjas för att bidra till stärkt energiberedskap i Sverige.
Mål och återrapporteringskrav
3Cybersäkerhet för civilt försvar inom energisektorn: Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten utvecklat sitt arbete inom cybersäkerhet för att säkerställa ett effektivt och rättssäkert arbete för en hög cybersäkerhet inom energisektorn. Kritiska samhällsfunktioner är i hög grad beroende av digitala system och en god cybersäkerhet är grundläggande för det civila försvaret.
Mål och återrapporteringskrav
4Energiplanering: Statens energimyndighet ska redovisa hur medel för energiplanering har använts för att utveckla den nationella, regionala och kommunala energiplaneringen samt vilka resultat som uppnåtts.
Mål och återrapporteringskrav
5Medverka till genomförandet av regeringens Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft: Statens energimyndighet ska redovisa vilka insatser myndigheten har genomfört inom ramen för sitt verksamhetsområde för att i samarbete med andra myndigheter och främjandeaktörer medverka till genomförandet av regeringens Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft.
Mål och återrapporteringskrav
6Resurseffektivitetskrav inom ekodesign och energimärkning: Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten, tillsammans med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och Upphandlingsmyndigheten har utarbetat synpunkter och förslag samt varit pådrivande i ekodesignforumet och dess expertgrupp för medlemsstater och i andra relevanta processer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG. Statens energimyndighet ska även redovisa hur myndigheten har samordnat arbetet med energirelaterade och energiintensiva produkter samt med horisontella energiaspekter och hur myndigheten med stöd av berörda myndigheter har varit pådrivande i det arbetet. Myndigheten ska i arbetet med att utarbeta synpunkter och förslag även tillvarata Boverkets och Elsäkerhetsverkets kunskap och erfarenheter i detta arbete.
Mål och återrapporteringskrav
7Svenskt deltagande i Horisont Europa: Statens energimyndighet ska redovisa vilka insatser som har vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).
Mål och återrapporteringskrav
8Underlag inom nationell plan för moderna miljövillkor: Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter, med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660) påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer har en särskild betydelse för elsystemet.
Mål och återrapporteringskrav
9Motverka felaktiga utbetalningar: Statens energimyndighet ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att motverka felaktiga utbetalningar av stöd och bidrag till företag och civilsamhälle.
Mål och återrapporteringskrav
10Färdval och resepolicy vid tjänsteresor: Alla trafikslag ska kunna nyttjas (väg, järnväg, luft- och sjöfart) för att säkerställa effektiva och ändamålsenliga transporter. Myndigheten ska därför redovisa hur den har säkerställt att val av färdsätt vid tjänsteresor sker färdmedelsneutralt och utifrån behov. Vidare ska myndigheten redovisa huruvida myndigheten köpt in hållbart flygbränsle till organisationens flygresor. När kostnader jämförs för olika färdval ska hela resans kostnad beaktas, exempelvis kostnader för nödvändig övernattning samt total arbetstid för hela resan.
Organisationsstyrning
11Proaktivitet och handlingskraft vid kris eller krig: Statens energimyndighet ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2027. Detta ska ingå i den särskilda redovisningen för civilt försvar.
Uppdrag
121. Stödja kompetensförsörjningen för elektrifieringen och kvantifiera behovet av kärnkraftskompetens: Statens energimyndighet ska fortsatt stödja kompetensförsörjningen för elektrifiering av samhället och, efter samverkan med relevanta myndigheter, samhälls- och branschaktörer, föreslå åtgärder som behöver vidtas. I uppdraget ingår också att kvantifiera kompetensbehovet på kort, medellång och längre sikt inom de viktigaste kompetenskategorierna som krävs för en kärnkraftsutbyggnad i Sverige genom en efterfråge- och utbudsanalys. Analysen ska göras i dialog med på området relevanta myndigheter och aktörer. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten i den del som avser kärnkraft ta vara på erfarenheter från motsvarande analyser som utförts i Frankrike och Storbritannien. För uppdraget får myndigheten använda 1 000 000 kronor från anslag 1:5 Energiplanering ap.7 inom UO21. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den1 juni 2027.
Uppdrag
132. Arbete med statligt stöd till ny kärnkraft: Statens energimyndighet ska under 2026 och 2027 inom sitt ansvarsområde och efter dialog med Klimat- och näringslivsdepartementet bistå Regeringskansliet i arbetet med statligt stöd till företag för investeringar i ny kärnkraft. Myndigheten får för genomförandet av uppdraget under 2026 använda högst 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det under utgiftsområde 21 Energi för budgetåret 2026 uppförda anslaget 1:5 Energiplanering, anslagsposten 7 Insatser för ny kärnkraft. Regeringen beräknar att 1 000 000 kronor kommer att avsättas för uppdraget för 2027, under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget.
Uppdrag
143. Civilplikt inom energisektorn: Statens energimyndighet ska utreda och bedöma behovet av och förutsättningarna för civilplikt i verksamhetsområden för drift, underhåll och reparationer inom andra energislag än el. I uppdraget ingår att utreda och bedöma om det är nödvändigt med civilplikt för drift, underhåll och reparationer inom andra energislag än el för att tillgodose behov av personalförstärkning vid höjd beredskap. Vidare ska Statens energimyndighet identifiera berörda aktörer, både offentliga och privata, som myndigheten behöver involvera i arbetet, samt att aktivt samarbeta med dessa aktörer inom ramen för uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 januari 2027.
Uppdrag
154. Ekonomisk kompensation till kommuner: Statens energimyndighet ska betala ut riktade statsbidrag till vissa kommuner och regioner för reducerat elstöd. Uppdraget ska vara genomfört senast den 9 juni 2026.
Uppdrag
165. Insatser för genomförande av direktivet om energieffektivitet: Statens energimyndighet ska främja effektivare och minskad energi- och effektanvändning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955. Arbetet ska fokusera på utveckling av insatser så som nätverksaktiviteter samt informations- och kompetenshöjande insatser om energieffektivitet med syfte att använda resurser på ett effektivt sätt, öka den privata finansieringen till energieffektivitetsåtgärder samt bidra till ett hållbart samhälle och konkurrenskraft. Uppdraget ska utgå från myndighetens tidigare uppdrag KN2025/01331. Insatserna ska kunna bidra till genomförande av artiklarna 11.6–11.8, 22, 24, 28–30 i direktivet om energieffektivitet. I uppdraget ingår även att formera den nationella hubben till den europeiska koalitionen för finansiering av energieffektivitetsåtgärder samt att ta fram en vägledning till upphandlande myndigheter och enheter som stöd vid upphandlingar som omfattas av de nya kraven som följer av direktivet om energieffektivitet. Den sista delen av uppdraget ska genomföras med stöd av Upphandlingsmyndigheten inom ramen för Upphandlingsmyndighetens verksamhetsområde. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 november 2026.
Uppdrag
176. Underlag till Sveriges integrerade nationella energi- och klimatplan: Statens energimyndighet ska utarbeta ett förslag till utkast på Sveriges integrerade nationella energi- och klimatplan för perioden 2031–2040 i enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EU:s styrningsförordning) och klimatrapporteringsförordningen (2014:1434). Uppdraget ska genomföras i samarbete med Naturvårdsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Detta innebär att Naturvårdsverket ansvarar för de delar som rör utsläpp och upptag av växthusgaser, samt att Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ansvarar för delar som rör anpassning till klimatförändringar. Energimarknadsinspektionen och Affärsverket svenska kraftnät ska bistå Statens energimyndighet i tillämpliga delar och Statens energimyndighet ska stämma av underlaget med Konjunkturinstitutet i de delar som gäller deras expertområde. I uppdraget ingår att ha dialog med och inhämta synpunkter från relevanta aktörer genom att genomföra konsultationer med aktörer i enlighet med förordningen. Förslaget på utkast till plan ska innehålla en redogörelse av vad konsultationen har resulterat i. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat-och näringslivsdepartementet) senast den 1 september 2027.
Uppdrag
187. Underlag till lägesrapportering av Sveriges integrerade nationella energi- och klimatplan: Statens energimyndighet ska ta fram underlag till den integrerade energi-och klimatlägesrapporten som följer upp Sveriges nationella energi- och klimatplan. Underlaget ska utarbetas i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Naturvårdsverket ska bidra med scenarioberäkningar och underlag i de delar som omfattar utsläpp och upptag av växthusgaser och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ska bistå med relevant sakkunskap i de delar som omfattar anpassning till klimatförändringar. Boverket, Energimarknadsinspektionen, Statistiska centralbyrån (SCB) och Affärsverket svenska kraftnät ska bistå Statens energimyndighet i relevanta delar. I uppdraget ingår att bistå Regeringskansliet vid rapporteringen till EU-kommissionen. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 januari 2027.
Uppdrag
198. Lämna underlag till övervakningsrapporter: Statens energimyndighet ska ta fram underlag i enlighet med kommissionens beslut i statsstödsärende SA.102347 om skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2026. Det ska i rapporten utvärderas om överkompensation förelåg för helåret 2025 och göras en översiktlig bedömning av om överkompensation för 2026 riskerar att uppkomma utifrån relevanta påverkansfaktorer såsom råvarupriser. Statens energimyndighet ska även ta fram underlag i enlighet med principerna beskrivna i kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56908 (och i beslut som ersätter det beslutet) om skattebefrielse av biogas använt som motorbränsle. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2026 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2025. Därutöver ska Statens energimyndighet ta fram underlag i enlighet med principerna beskrivna i kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56125 (och i beslut som ersätter det beslutet) om skattebefrielse av biogas använd för uppvärmning. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2026 och innehålla en utvärdering av om överkompensation förelåg för helåret 2025.
Uppdrag
209. Undersöka utvidgning av Industriklivet till CCS och CCU utanför industrin: Statens energimyndighet ska analysera lämpligheten av att vidga Industriklivet till att även omfatta CCS och CCU utanför industrin, oavsett kolatomernas ursprung, och vid behov lämna författningsförslag för en sådan utvidgning. För uppdraget får myndigheten använda 3 000 000 kronor från anslag 1:18 Industriklivet ap.3 inom UO20. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 december 2026.
Uppdrag
2110. Analysera utveckling av Klimatpremien till miljöarbetsmaskiner: Statens energimyndighet ska analysera hur stödet till miljöarbetsmaskiner inom Klimatpremien kan utvecklas för att öka dess attraktivitet, snabba på marknadsintroduktionen av sådana maskiner och därmed minska utsläppen. I uppdraget ingår att undersöka möjligheten att både miljöarbetsmaskiner och tillhörande laddnings- och energiförsörjningslösningar blir stödberättigade i Klimatpremien. Hänsyn ska tas till artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 av den 13 juni 2024 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (förordningen om nettonollindustrin). Såväl leasing som ägande bör omfattas. Myndigheten ska vid behov lämna författningsförslag och ska i uppdraget samråda med Naturvårdsverket, näringslivet och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 15 juni 2026. För uppdraget får Statens energimyndighet använda högst 1 000 000 kronor av anslaget 1:17 Klimatpremier inom UO20.
Uppdrag
2211. Stärkt motståndskraft mot hybridhot: I syfte att stärka Sveriges samlade motståndskraft mot hybridhot ska Statens energimyndighet under 2026, genom existerande fora för samverkan med myndigheter och näringsliv inom beredskapssektorn energiförsörjning, inventera och göra en sammanställning av de hybridhot som dessa aktörer identifierar. Myndigheten ska verka för att öppen information om hybridhot som är relevanta för sektorn sprids till aktörer inom sektorn energiförsörjning. Aktörerna ska uppmanas att aktivt söka identifiera avvikelser från normalbilden inom den egna verksamheten och informeras om lämpliga rapportvägar som bör användas för att anmäla avvikelser från normalbilden, till exempel till Säkerhetspolisen, Myndigheten för civilt försvar och andra berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2027 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).
Uppdrag
2312. Civilt försvar: Statens energimyndighet ska vidta energiberedskapsåtgärder för att stärka samhällets förmåga att motstå allvarliga störningar i energiförsörjningen vid höjd beredskap eller fredstida krissituationer. Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Åtgärderna ska syfta till att stärka samhällets förmåga att tillhandahålla en trygg energiförsörjning och samhällets förmåga att hantera störningar i energiförsörjningen. Åtgärder som omfattar kostnadsersättning för andra aktörers insatser, antingen genom ekonomiskt stöd eller avtal inklusive försörjningsberedskapsavtal (F-avtal beskrivna i SOU2025:68), ska riktas till aktörer som i yrkesmässig verksamhet producerar, lagrar eller distribuerar energi, och om lämpligt även till företag eller andra organisationer som stödjer dessa aktörer. Åtgärder med påverkan på elförsörjningens aktörer, exempelvis riktade mot kraftvärme, ska samordnas med Affärsverket svenska kraftnät. Myndigheten ska genomföra informationsinsatser och andra kompetens- eller kunskapshöjande åtgärder rörande tillförsel och användning av energi som myndigheten bedömer kan vara effektiva för att stärka det civila försvaret. Dessa åtgärder kan riktas till hela samhället, men bör särskilt riktas till kommuner, regioner och andra offentliga och privata utövare av samhällsviktig verksamhet inklusive aktörer som i yrkesmässig verksamhet producerar, lagrar eller distribuerar energi. Åtgärderna bör omfatta vägledning kring kontinuitetsplanering och effektiva åtgärder som kan vidtas för att öka uthålligheten i samhällsviktig verksamhet vid omfattande störningar i energiförsörjning. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits respektive vad som är planerad inriktning för den kommande treårsperioden inom el, gas, flytande drivmedel respektive värme och kyla samt hur åtgärder och resultat förhåller sig till relevanta krisnivåer inom energisektorn och höjd beredskap. Myndigheten ska vidare redovisa hur den arbetat med att inkludera perspektiven försörjningstrygghet och totalförsvar i verksamheten i stort. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2027. Detta ska ingå i den särskilda redovisningen för civilt försvar.
Uppdrag
2413. Marknadskontroll för ökad regelefterlevnad: Statens energimyndighet ska arbeta aktivt och riskbaserat inom marknadskontroll med särskilt fokus på produkter som inte lever upp till EU:s marknadskontrollförordning (EU) 2019/1020, inklusive produkter för privat användning. Myndigheten ska även beskriva hur myndigheten har samarbetat med övriga relevanta marknadskontrollmyndigheter och Tullverket, inklusive bidragit till marknadskontrollinsatser och marknadskontrollaktiviteter på EU-nivå, och vad samarbetet resulterat i gällande operativa insatser avseende e-handel från tredje land. Uppdragets ska redovisas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 15 mars 2027.
Uppdrag
2514. Pågående uppdrag: Statens energimyndighets pågående uppdrag redovisas i bilagan .
Uppdrag
2615. Prognoser: Statens energimyndighet ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den I nära anslutning till prognoserna den 24 juli och den 9 november ska Statens energimyndighet i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.
Uppdrag
2716. Prognos för beställningsbemyndiganden: Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 24 juli 2026 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Statskontoret.
Uppdrag
2817. Industriklivet: Statens energimyndighet ska redovisa vilka analyser och åtgärder som har genomförts för att säkerställa att medel inom ramen för Industriklivet har lämnats i enlighet med förordningen (2017:1319) om statligt stöd till åtgärder som bidrar till industrins klimatomställning och till aktörer med god kreditvärdighet.
Uppdrag
2918. Pumpkraft: Statens energimyndighet ska kartlägga och beskriva förutsättningarna för och utmaningarna med att etablera mer pumpkraft i Sverige. Vid behov ska myndigheten ta in synpunkter från berörda kommuner och länsstyrelser, myndigheter och andra aktörer. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 26 februari 2027.
Uppdrag
3019. Ekonomiskt stöd till kommuner med vindkraft: Statens energimyndighet ska betala ut ett ekonomiskt statsbidrag till kommuner med vindkraftverk inom sina kommungränser. Ett bidragsbelopp ska lämnas för varje hel megawatt installerad effekt vindkraft som var driftsatt i en kommun vid utgången av 2025 och som beviljats tillstånd före utgången av 2024. Bidragsbeloppet ska beräknas genom att de medel som avsatts och beräknats för bidraget incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad (prop. 2024/25:1) för åren 2025 och 2026 under anslag 1:5 Ene rgiplanering (utgiftsområde 21 Energi) divideras med det totala antalet megawatt installerad effekt vindkraft som var driftsatt i landets samtliga kommuner under 2025. Bidraget för 2025 ska betalas ut senast den 30 mars 2026 med medel från anslag 1:5 Energiplanering och anslagspost 6 Incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad – till STEM (ram). Bidraget för 2026 ska betalas ut senast den 30 april 2026 med medel från anslag 1:5 Energiplanering och anslagspost 6 Incitament till kommunerna för vindkraftsutbyggnad – till STEM (ram).
Uppdrag
3120. Förberedelser för elstöd till hushåll: Energimyndigheten ska, i samarbete med Försäkringskassan, vidta nödvändiga åtgärder för att ett elstöd till hushåll för januari och februari 2026 ska kunna utbetalas från och med den andra halvan av juni 2026.